Till umu.se

Tidigare idrottsluncher

8 november

Hanna Söderlund, Forskare och lektor, Institutionen för språkstudier

Föreläsningsrubrik: "Verbala dueller och misslyckade skämt - humor, makt och kön i studiosamtal om skidsport på SVT".

Idrott är ett område där män har haft större tillträde än kvinnor historiskt sett, både till arenorna och till det journalistiska. Men hur ser det ut i studiosamtalen i tv-sändningar om sport? Vilka experter har möjlighet att framstå som ”framgångsrika (och humoristiska) experter”? Idrottslunchen kommer att visa några exempel på hur humor initieras och bemöts i studiosamtal på tv (skid-VM i Lahti 2017 från SVT). Vem har möjlighet att vara rolig och vad är det som hjälper och stjälper experternas möjligheter? 

Hanna Söderlund är fil. dr. i språkvetenskap med inriktning mot nordiska språk. I sitt nuvarande forskningsprojekt undersöker hon hur makt och kön förhandlas i studiosamtal om skidsport på tv. Materialet som undersöks är studiosamtalen från skid-VM i Lahti 2017, som sändes i SVT. Studien har fokus på interaktion och använder en diskursanalytisk teori. Tidigare har Hanna studerat hur makt och kön förhandlas i humorprogrammet Parlamentet på tv. Resultaten visade då att de manliga komikerna har bättre möjligheter att framstå som roliga eftersom de får mer samtalsstöd och respons för sin humor, än de kvinnliga komikerna som istället blir avvisade i större utsträckning.

27 september 

Claes-Göran Sundell, doktorand Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering samt Leg. Fysioterapeut

Föreläsningsrubrik: Ont i ryggen hos idrottande ungdomar, hur vanligt är det och finns det någon förklaring?

Claes-Göran Sundell är doktorand på Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering. Han kommer presentera sin forskning om ländryggsbesvär hos ungdomar och några reflektioner över elitsatsningen inom ungdomsidrotten i dag.

Claes-Göran Sundell är sedan 20 år tillbaka rehabiliteringsansvarig i Skellefteå AIK hockey. 

24 maj

Föreläsare: Magnus Ferry, Staffan Karp och Tor Söderström, Pedagogiska institutionen
Föreläsningsrubrik: När idrott fungerar - varför fungerar det?

Stor del av barn och ungdomar idrottar i en förening. Den ideella idrotten leds i huvudsak av engagerade föräldrar. Den bild som ges av barn- och ungdomsidrotten i media är många gånger en negativ bild. Media rapporterar om bl.a. elitsatsningar för små barn och föräldrapress. Det är sällan som den goda barnidrotten får utrymme. Idrottslunchen handlar om att ge en bild av den goda barnidrotten. När idrott fungerar och varför det fungerar. Vad kan ledare tänka på och vilka ledstjärnor kan föreningarna arbeta efter för att barn- och ungdomar ska trivas och utvecklas.

29 mars

Föreläsare: Andreas Stenling, PhD, Institutionen för psykologi
Föreläsningsrubrik: Vad vet vi egentligen om ledarskapets betydelse för idrottares motivation, prestation och hälsa?

Idrottsledare anses ha stor betydelse för idrottares motivation, prestation och hälsa och kan i stor utsträckning påverka hur idrottare upplevelser sin idrottsmiljö. Men vad visar egentligen forskningen om idrottsledarskapets betydelse för idrottares motivation, prestation och hälsa? Idrottslunchen kommer att ge en bild av kunskapsläget kring idrottsledarskap och dess betydelse för idrottare samt diskutera glappet mellan forskning och praktik när det gäller idrottsledarskap.

8 februari

Föreläsare: Nikolaj Stenfors, Lektor/Överläkare, Enheten för medicin
Föreläsningsrubrik: Forskning och fakta om idrott och astma.

Astma är inflammatorisk luftvägssjukdom med återkommande attacker av luftrörsförträngning. Luftvägsinflammationen behandlas med inflammationsdämpande läkemedel medan luftrörsförträngningen kan förebyggas och hävas med hjälp av luftrörsvidgande läkemedel. Förekomsten av astma i Sverige är ca 9 %. Redan i början 1990-talet påvisades en hög förekomst av astma hos svenska elitskidåkare och sedan dess har en hög förekomst påvisats inom andra idrotter, framför allt konditionsgrenar men även inom simning. Orsaken till den höga förekomsten bland konditionsidrotter tros bero på att upprepad och långvarig inandning av torr (kall) luft skadar luftrören.

Sedan 2005 har Nikolai som forskare och lungläkare intresserat sig för luftrörsbesvär och astma bland elitidrottare. Föreläsningen kommer att presentera forskning och fakta om epidemiologi, diagnostik och behandling av luftrörsbesvär och astma inom vuxenidrott. Huruvida astmaläkemedel är prestationshöjande eller inte kommer också kort att beröras.

7 december

Föreläsare: John Jansson, Frölunda hockeyakademi
Föreläsningsrubrik: Fler hockeyspelande juniorer i Frölunda ska nå sina mål och drömmar – Hur använder vi vetenskapen i praktiken! 

John kommer beskriva sitt arbete med att göra Frölundas hockeyakademi till nummer ett i Europa. Utifrån vetenskapliga teorier och forskning på elitidrottande ungdomar med dubbla karriärer ska Frölunda skapa en miljö för hållbar prestationsutveckling.  Arbetet innefattar att skapa en kultur där goda värdegrunder och goda beteenden ingår som en naturlig del i verksamheten. Johns roll ska vara att leda ett forskningsprojekt med fokus på hälsosam prestationsutveckling. Målsättning med projektet är att kartlägga och identifiera olika faktorer som påverkar hockeygymnasielevers liv i olika riktningar. Övergripande målsättning är att identifiera faktorer som påverkar en hälsosamprestations utveckling. Forskningsmässigt kommer spelarnas individuella utvecklingsplaner som följs upp och utvärderas kontinuerligt. Vidare ska John utveckla och genomföra utbildningar i syfte att öka kompetensen hos ledare och spelare. Kursens syfte är att utbilda Frölundas coacher med tonvikt på praktisk hälsosam prestationsutveckling. Målsättningen är att coacherna efter avslutad utbildning ska kunna arbeta med evidensbaserade psykologiska coachning metoder och implementera Frölunda värdegrunder i sitt dagliga arbete.

John har arbetat med J-20 landslaget i hockey under tre år med ett VM-guld och VM-silver som främsta framgång. John var ett år med Svenska Damlandslaget i innebandy som avslutades med ett VM-guld. John har varit verksam i Frölunda Indians A-lag i tre år som renderade i  SHL-guld och CHL-guld förra säsongen. John har varit anlita av KHL och Ryska hockey förbundet vid ett flertal tillfällen för att utbilda ryska hockeyledare. John har även arbetat med Lettiska idtottsförbundet bland annat utbildat fotbollsledare, innebandyledare och hockeyledare, etc. Fram tills i höst har John varit Lektor vid Umeå universitet. John har även genomfört idrottspsykologiska utbildningar i Finland för Åbo Akademi. John är ofta anlitad att arbeta ledningsgrupper åt företag och organisationer såsom, Swedbank, Nordic Capital, NCC, Uppsala Universitet, Stockholms universitet, etc

2 november 2016

Föreläsare: Jan-Erik Romar, Lektor vid Pedagogiska institutionen, Umeå universitet
Föreläsningsrubrik: Tränaren och idrottaren - ett samspel med utmaning

Tränare delar samma uppgifter och förväntas planera, leda och organisera träningsaktiviteten oavsett vilken idrottsgren det gäller. Inom varje idrottsgren finns det olika traditioner och träningen kan se väldigt annorlunda ut beroende på vilka grenar som jämförs med varandra. Även träningar inom samma idrottsgren kan se olika ut eftersom varje tränare sätter sin individuella prägel på träningen.

Tränarens beteende och träningens innehåll samt samspelet mellan tränare och adept är de viktigaste komponenterna när det gäller en idrottares inlärning och utveckling.

Forskning kring tränarbeteende har begränsats då tränarens agerande har isolerats från kontexten och idrottens prestationer. För att få en djupare och mer komplex bild av verksamheten borde direkt observation av tränaren kompletteras med observation och analys av idrottarna.

I detta föredrag presenterar Jan-Erik Romar forskningsresultat från juniorträningar i en kampsport, simning och ishockey. Han belyser tränarens centrala roll i att strukturera träningen, vilka tränarbeteenden som förekommer och vad idrottaren gör på dessa träningar. Denna beskrivande forskning behövs för att få en grundläggande förståelse, samla kunskap och för att kunna utveckla den pedagogisk coaching-litteraturen. Vidare ges några konkreta exempel på vad tränare kan tänka på.

5 oktober 2016

Föreläsare: Lisbeth Wikström-Frisén, Idrottsmedicinska enheten, Umeå universitet
Föreläsningsrubrik: Träning och hormoner hos idrottande kvinnor med och utan preventivmedel

Idag kräver satsning på tävlingsidrott en hög träningsdos. Kan man genom att periodisera sin styrketräning efter menscykeln erhålla bättre träningseffekt utan att öka antalet träningstillfällen innebär det en positiv vinst. Lisbet Wikström-Frisén disputerar i september med sin avhandling ”Träning och hormoner hos idrottande kvinnor med och utan preventivmedel. Studierna har genomförts vid institutionen för Samhällsmedicin och rehabilitering, Idrottsmedicinska enheten.

Inga långa träningsstudier är genomförda för att kartlägga hur idrottande kvinnor optimalt ska träna för att förbättra sin styrka. Betydelsen av den cykliska variationen av könshormonerna progesteron, östradiol och testosteron är inte helt klarlagd vad gäller träningseffekter på muskelstyrka. Vid träningsplanering tas idag ingen hänsyn till var i menstruationscykeln idrottande kvinnor befinner sig. Det finns en stor mening med att utveckla träningsmodeller för kvinnor.

18 Maj 2016

Föreläsare: Henrik Antti, Professor i Kemi, Umeå universitet
Föreläsningsrubrik: Molekylära kartor visar vägen mot hälsa och toppform

Henrik Antti är professor i Bioinformatik vid kemiska institutionen, Umeå universitet. Henriks forskning syftar till att studera och kartlägga molekylära processer i människor för att bättre förstå och förutsäga olika hälso- och sjukdomstillstånd.

I området metabolomik använder man sig av kraftfulla kemiska analysinstrument i kombination med anpassad bioinformatik för att kunna öppna upp nya fönster mot den biomolekylära rymden. Detta gör det möjligt att hitta mönster av molekyler och förändringar i dessa som är indikativa för exempelvis en sjukdom, en behandling eller någon form av fysisk aktivitet eller träning. Vi studerar hur man på bästa sätt kan få fram data av hög kvalitet som ger en korrekt beskrivning av molekylära processer i människor. Stort fokus ligger på att använda och utveckla bioinformatiska strategier baserade på kemometriska metoder för att skapa molekylära kartor, vilka gör det enkelt att tolka och förstå dessa processer samt ger möjlighet att finna mönster av molekyler som pekar ut vägar i dessa kartor mot exempelvis diagnos, prevention och behandling av sjukdomar eller optimering av fysisk prestation. I detta föredrag diskuteras hur man med hjälp av skräddarsydda kemometriska metoder kan spåra komplexa molekylära samband i stora datamängder samt hur dessa samband kan leda till en ökad förståelse av olika fysiologiska processer på individnivå. Exempel ges från bl.a. från studier av fysisk aktivitet.

6 april 2016

Föreläsare: Magnus Karlsson, Professor, Lunds universitet
Föreläsningsrubrik: Vad kan man uppnå för hälsovinster hos växande barn med daglig fysik aktivitet? - Resutlat från den prospektiva kontrollerade interventionsstudien Brunkefloprojektet.

Magnus K. Karlsson, Professor vid Enheten för klinisk och molekylär osteoporosforskning vid Lunds universitet, kommer under dagens idrottslunch att presentera resultat från Brunkefloprojktet, "Vad kan man upp nå för hälsovinster hos växande barn med daglig fysisk aktivitet?".

Hög benmassa (bone mineral density; BMD) leder till en låg frakturrisk. I dag vet vi också att hög BMD kan erhållas genom hög fysisk aktivitet. Benmassan har t.ex. visat sig vara 30-85% högre hos unga kvinnliga gymnaster än hos kontroller och hos unga tennisspelare 10-30% högre i den dominanta armen jämfört med den icke dominanta. Djurstudier och humana studier på elitidrottare har visat att den belastning som leder till störst ökning av BMD skall innehålla stor kraft, hög frekvens, med för skelettet ovanliga belastningsriktningar med viloperioder inlagda mellan aktiviteten. Däremot krävs få cykler för att uppnå det maximala bensvaret. Det starkaste skelettsvaret på mekanisk stimulering sker precis innan och i början av puberteten. Dessutom ger idrott bättre muskulatur, något som är kopplat till färre fall. Idrott under tillväxten kan därför möjligen fungera som ett vaccin mot frakturer. Men studier på elitidrottare visar mer vad som är möjligt att uppnå än vad som är rimligt hos vanliga individer. Om fysisk aktivitet skall användas som ett frakturprofylax måste man nå effekter redan vid lägre aktivitetsgrad hos allmänna individer. Vi har undersökt om detta är möjligt i Bunkeflostudien, en prospektivt kontrollerad studie som undersöker om 6-9 år gamla barn som från skolstarten erhåller daglig ”skolgympa” (200 min per vecka), mår bättre än de som fortsätter med 1–2 lektionstimmar (60 minuter per vecka). Vi har då visat att ökad fysisk aktivitet under grundskolan förbättrar inlagringen av benmassa, skelettets struktur och muskelstyrka medan frakturrisken minskar. Med denna kunskap kan vi i dag rekommendera att skolan bör erbjuda daglig schemalagd fysisk aktivitet.

9 mars 2016

Föreläsare: Charlotte Häger, Professor i fysiologi, Umeå univerisitet
Föreläsningsrubrik: Knäfunktion efter främre korsbandsskada - hur går det sen och hur kan det utvärderas?

I ett omfattande forskningsprojekt med olika delstudier undersöker vår multiprofessionella forskargrupp knäfunktion efter främre korsbandsskada ur flera perspektiv. Frågeställningar som belyses är hur det går i det långa loppet efter korsbandsskada, särskilt i relation till val av behandling med operation i kombination med fysioterapi (sjukgymnastik) eller enbart fysioterapeutisk träning, och hur personerna själva upplever sin skada i ett längre perspektiv. Vidare försöker vi förstå vad som kännetecknar dynamisk knästabilitet och hur detta kan mätas under aktiva rörelser. Det verkar också finns ärftliga faktorer som kan leda till en ökad risk för korsbandsskada. Våra resultat visar att så lång tid som 17-28 år efter skada finns det fortfarande många personer som har nedsatt knäfunktion med bl.a. påverkan på balans, styrka och rörelsemönster i det skadade benet såväl som i det icke-skadade benet. Rörelsestrategierna vid koordinationstester som t.ex. olika hopp, skiljer sig en del i relation till friska personer beroende på om man är opererad eller icke-opererad. Vi använder nya statistiska metoder för att analysera data från avancerad rörelseanalys. Vi utarbetar också applikationer som kan användas för att klassificera rörelsetester efter hur mycket de utmanar den dynamiska stabiliteten och belastningen i knät. Den dynamiska knästabiliteten kan på så sätt sedan mätas hos patienter respektive knäfriska.

Charlotte Häger professor i fysioterapi vid Umeå universitet, och leg fysioterapeut (tidigare yrkestitel sjukgymnast) vid Ortopedkliniken, Umeå universitetssjukhus. Hon är också föreståndare för ett datoriserat rörelselaboratorium, ”U-motion lab” som används både i forskning och klinik. I hennes tvärprofessionella forskargrupp arbetar fysioterapeuter tillsammans med bl.a. ortopeder, ingenjörer, statistiker och idrottsvetare m.fl.

3 februari 2016

Föreläsare: Hans-Christer Holmberg, Professor i Idrottsvetenskap, Mittuniversitetet
Föreläsningsrubrik: Prestationsteknologi med inriktning mot biomekanik och fysiologi.

HC är professor i idrottsvetenskap vid Mittuniversitetet i Östersund, forskningschef på Nationellt Vintersportcentrum samt utvecklingschef för Sverige Olympiska Kommitté. HC Holmberg är en av Sveriges främste experter inom området prestation och skidåkning. Under dagens idrottslunch kommer han att prata om prestationsteknologi med inriktning mot biomekanik och fysiologi med reflektioner och exempel från Olympisk idrott och hur de arbetar med detta område på Nationellt Vintersportcentrum. Nationellt Vintersportscentrum vid Campus i Östersund är ett av världens mest ansedda testlabb för fysiologisk och medicinsk forskning inom vinteridrott.

18 november 2015

Föreläsare: Åke Huitfeldt
Föreläsningsrubrik: Passar jag in? - Ny anlända ungdomars möte med idrottsundervisning.

Många ungdomar från andra länder kommer idag till Sverige där ett viktigt möte för dem är mötet med skolan. Studien försöker förstå nyanlända ungdomars möte med skolämnet Idrott och hälsa. Studien bygger på sex djupintervjuer av ungdomar 17-19 år gamla och visar hur deras tidigare erfarenheter och möten med fysisk aktivitet, rörelse, idrott, får olika betydelser för olika elever. Studien visar bland annat att det är lätt att se problem när människor med olika bakgrund och kultur möts men nog så viktigt att se det tillskott det innebär att lyssna till andras röster.

Åke Huitfeldt har arbetat i olika skolformer och för olika utbildningar, fortbildningar samt producerat kurslitteratur. Han arbetar för närvarande som lärare i Idrott och hälsa och matematik vid Fridhemsgymnasiet (språkintroduktion) och Dragonskolan.

21 oktober 2015

Föreläsare: Josef Fahlén, Lektor vid Pedagogiska institutionen
Föreläsningsrubrik: Idrott i förändring - en dragkamp om mål och medel

Föreningsidrottens mål och medel har alltid varit debatterade ämnen och diskussionen om dem är inget nytt fenomen. Det är heller inget isolerat fenomen utan kan ses för ett uttryck för hur flera och olika intressenter intresserar sig för de samhällsföreteelser som tillmäts värde. På liknande sätt kan den allmänna debatten om till exempel de sjunkande skolresultaten och tågbolagens punktlighet förstås. Vi tycker att det är viktigt, på ett politiskt, kommersiellt och privat plan. Under idrottslunchen kommer Josef att prata om hur detta påverkar dagens idrottsföreningar - hur idrottsföreningars verksamhetsinriktningar och interna prioriteringar förändras och alltmer påverkas av externa intressen.

30 september 2015

Föreläsare: Lars Berglund, Doktorand vid institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering
Föreläsningsrubrik: Rörelsekontroll, vad är det?

Rörelser av kroppen, hur de styrs och vad som påverkar dem, beskrivs på flera sätt i vetenskaplig litteratur samt i praktik. Syftet med denna idrottslunch är att ge en bakgrund av de olika funktionerna i våra kroppar som påverkar hur vi rör oss och deras relevans för rörelser i vardag och i idrott samt hur rörelsemönster kan relateras till smärta i rörelseapparaten.

I sitt avhandlingsarbete undersöker Lars effekterna av marklyftsträning och lågbelastande träning av motorisk kontroll som behandling för patienter med långvariga ländryggsbesvär.

15 april 2015

Föreläsare: Stefan Holmström, Lekor vid institutionen för psykologi
Föreläsningsrubrik: Spelarutveckling inom fotboll

Presentationen kommer ta utgångspunkt i en studie där spelare från ungdomsakademier i sju länders (däribland Sverige) studerats. Även skillnader mellan en svensk och dansk ungdomsakademi kommer att lyftas fram och belysas, samt resultat från observationsstudier på lagidrotter i Umeå.

18 mars 2015

Föreläsare: Torbjörn Andersson, Lektor i idrottsvetenskap vid Malmö Högskola

Föreläsningsrubrik: Umeå IK: Uppgång och fall för världens bästa damlag - en föreläsning om fotbollens förhållande till lokal identitet i Umeå och andra svenska städer

Torbjörn Andersson disputerade år 2002 på Lunds universitet med sin avhandling "Kung fotboll", en studie av svensk fotbollskultur från 1800-talets slut till 1950. Boken kom ut i nyutgåva år 2014. Torbjörn arbetar just nu med projektet "Spela fotboll bondjävlar!" som handlar om elitfotbollens betydelse för den lokala identiteten i 11 olika städer, varav ett case behandlar Umeå IK:s förhållande till Umeå.

14 januari 2015

Föreläsare: Helena Jansson, elitidrottsstudent vid Umeå universitet och Landslagsorienterare

Föreläsningsrubrik: Världsmästare och läkare - en (o)möjlig kombination

Helena Jansson tar i januari 2015 sin läkarstudentexamen vid Umeå universitet. Helena har under sina år vid läkarprogrammet samtidigt satsat på sin idrottskarriär som orienterare och har bland annat vunnit 2 VM-guld. Helena kommer att föreläsa om hur det har fungerat för henne att kombinera studier vid läkarprogrammet med sin elitidrottssatsning.

19 november 2014

Föreläsare: Inger Eliasson och Annika Johansson

Föreläsningsrubrik: Fler flickor i innebandy

Fler flickor i innebandy är ett forskningsprojekt om varför flickor i tonåren slutar spela innebandy.

Projektet finansieras av svenska innebandyförbundet/IKC för att få mer kunskap om vad som ska göras för att få fler flickor att fortsätta idrotta över tonårsperioden. Studien som presenteras är en unik kvalitativ studie om beslutsprocessen som baseras på intervjuer med flickor i 13-17 år ålder som slutat samt med deras föräldrar. Studien genomförs vid pedagogiska institutionen och presenteras av Inger Eliasson och Annika Johansson.

29 oktober 2014

Föreläsare: Michael Svensson

Föreläsningsrubrik: HPU -  hälsosam prestationsutveckling: Biomonitorering av 300 idrottsgymnasieelever över 3 år vid Dragonskolan Umeå

Michael Svensson, forskare inom idrottsfysiologi och lektor vid idrottsmedicinska enheten, kommer att berätta om ett stort pågående interdisciplinärt forskningsprojekt finansierat av Västerbottens läns landsting. Projektet syftar till att följa ca 300 idrottsgymnasieelever från att de börjar sin första termin till slutet av deras sjätte termin. Studien innefattar såväl observationsstudier som interventionsstudier. De primära syftena är att förebygga idrottsskador, öka förutsättningarna till en hälsosam prestationsutveckling och genom studien öka kunskaperna om psykologiska, medicinska och fysiologiska faktorer som ökar risken för att drabbas av idrottsskador, överträningssyndrom, ätstörningar, psykisk ohälsa respektive ökar chanserna till en hälsosam prestationsutveckling till grund för fortsatt idrottande på elitnivå efter avslutade gymnasiestudier.

Projektet startade hösten 2013 och kommer att pågå över fem år.

Forskningsprojektet är interdisciplinärt genom ett samarbete mellan Ortopedkliniken vid Norrlands universitetssjukhus (NUS), enheterna för Ortopedi och Idrottsmedicin och Psykologiska Institutionen vid Umeå Universitet samt Västerbottens Läns Landsting och Umeå Kommun.

24 september 2014

Föreläsare: Joan Duda

Föreläsningsrubrik: Empowering coaching - coaching can make a diffrence

Joan Duda är professor i idrottspsykologi vid University of Birmingham. Professor Duda är internationellt känd för sin expertis gällande motivation och motivationsrelaterade processer kopplat till idrott, fysisk aktivitet och dans och har omfattande erfarenhet av idrottspsykologisk rådgivning åt elitidrottare, tränare/instruktörer och motionärer.

Professor Duda har under de senaste åren varit projektledare för ett stort EU-finansierat forskningsprojekt med namnet The PAPA project. PAPA står för Promoting Adolescent Physical Activity och projektet hade som avsikt att främja barn och ungdomars utveckling, hälsa och välbefinnande genom positiva idrottsupplevelser. Inom ramen för projektet har ett evidensbaserat tränarutbildningsprogram utvecklats (Empowering CoachingTM) som bygger på en stark teoretisk grund med syftet att hjälpa tränare att skapa ett positivt motivationsklimat som främjar barn och ungdomars utveckling, hälsa och välbefinnande. Forskningsprojektet har genomförts i ett samarbete mellan forskare och idrottsorganisationer i Storbritannien, Norge, Spanien, Frankrike och Grekland och har engagerat över 7000 barn och ungdomar över 500 ledare i dessa länder. Projektet håller för närvarande på att utvecklas och innefattar nu ledare och idrottare i flera olika idrotter samt idrottslärare och skolelever. Resultaten från forskningsprojektet har precis börjats publicerats.

Se intervju med Joan Duda då hon besökte Idrottshögskolan, Umeå universitet

28 maj 2014

Föreläsare: Malin Ewerlöf

Föreläsningsrubrik: "Våga sätta höga mål!"

Vad krävs för att lyckas? Hur ser vägen ut mot ett utsatt mål? Hur vänder man ett misslyckande till något positovt? Malin Ewerlöf berättar med utgångspunkt från sin över 20 år långa karriär som elitlöpare om hur konsekvent handlande och uthållighet skapar resultat - både idrottsligt och i vardagen. Malin kommer också berätta hur hon handerar nervositet och hur hon lyckas pussla i hop träning på hög nivå med att vara småbarnsförälder.

Idrottslunchen inleds med att Anna Jonsson, SM-general, informerar om förberedelserna inför Friidrotts-SM som går i Umeå i augusti 2014.

9 april 2014
Föreläsare: Cecilia Stenling, doktorand vid pedagogiska institutionen

Föreläsningsrubrik: Drive-in idrott och "vanlig" idrott - om spänningen mellan nya och etablerade ideér och praktiker i organiseringen av svensk föreningsidrott.

Föreläsningen behandlar hur drive-in idrott som ny idé och praktik legitimeras samt vad som sker i mötet mellan idrottsföreningar och drive-in idrott. Cecilia kommer också att prata om förekomsten av olika "typer" av svenska idrottsföreningar och vilken betydelse föreningars självförståelse kan tänkas få för föreningarnas roll som utförare av olika socialpolitiska initiativ.

19 februari 2014
Föreläsare: Anna Nordström, institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap

Föreläsningsrubrik: Studie för ett hälsosamt åldrande

Europa har över 500 miljoner invånare och en befolkning som blir allt äldre. Sverige leder denna utveckling i Europa och år 2025 kommer en tredjedel av vår befolkning av vara 60 år och äldre. Det är en demografisk trend som kommer att påverka landets ekonomiska och sociala utveckling, välfärd, hälso-och sjukvård, och den enskilda människan. En negativ faktor är att stillasittande beteende eller fysisk inaktivitet ökar, vilket bidrar till en ökad förekomst av s.k. vällevnadssjukdomar och deras riskfaktorer, såsom högt blodtryck, blodsocker och övervikt. En stor framtida utmaning blir att hitta strategier och verktyg för att bibehålla en hög livskvalité under ålderdomen. Kan hälsoundersökningar med hälsosamtal med fokus på fysisk aktivitet vara en strategi? Anna delger information och lärdomar från ett hälsobefrämjande projekt.

15 januari 2014
Föreläsare: Andreas Hagström, processledare på SISU Idrottsutbildarna

Föreläsningsrubrik: "Framtidens idrottsförening - vansinnigt viktiga vägval"

Andreas Hagström kommer att föreläsa utifrån boken Framtidens idrottsförening. Han kommer att presentera ett antal starka och pågående trender och skeenden i den miljö där idrottsrörelsen befinner sig och sedan utmana dig, din idrott och din idrottsförening i ett antal viktiga vägvalsfrågor.

27 november 2013
Föreläsare: Tor Söderström, professor i pedagogik och föreståndare för Idrottshögskolan

Föreläsningsrubrik: "Fotbollens talangsystem. Distriktsförbundens verksamhet och idrottslig utveckling mot elit"

Föreläsningen rapporterar empiriska data från det pågående projektet "fotbollens talangsystem". Projektet syftar till att fördjupa kunskaperna om fotbollens systemmässiga organisering av diskriktsverksamheten med syfte att identifiera talanger att bygga svensk fotboll på. Frågor som bl.a. problematiseras i föreläsningen är organisationens roll men även talangidentifiering och relativa ålderseffekter i relation till distriksframgång.

30 oktober 2013
Föreläsare: Nina Lundberg, deltagare i Tv-programmet "Mot alla odds"

Föreläsningsrubrik: "Att våga utmana sig själv och gå utanför sin egen trygghetszon"

Nina, 22 år, föddes med en CP-skada samt olika tilläggshandikapp. Hon är en idrottsintresserad tjej som gärna åker skidor, går i fjällen samt cyklar liggcykel på sin fritid. Nina anser att hon som funktionshindrad har två val, antingen ser hon hinder som just hinder eller så ser hon hinder som en utmaning. Nina kommer att berätta om sin resa, både som person och deltagare i programmet Mot alla odds.

9 oktober 2013
Föreläsare: Michael Svensson, vid Kirurgisk och perioperativ vetenskap

Föreläsningsrubrik: "Träning som behandling av överviktsrelaterade ämnesomsättningssjukdomar - psykologiska och molekylärfysiologiska aspekter på träning"

Vid Idrottsmedicinska enheten har Michael under de senaste åren bedrivit foskning med fokus på träning vid övervikt och typ 2 diabetes tillsammans med andra forskare vid Umeå Universitet och med ett kliniskt verksamma läkare vid Norrlands universitetssjukhus (NUS). Michael presenterar aktuell och kommande forskning i ämnesområdet utifrån ett interdiciplinärt perspektiv, där cellbiologiska mekanismer och psykologiska faktorer händer ihop.

18 september 2013
Föreläsare: Peter Öberg, ansvarig för FoU på Svenska orienteringsförbundet och landslagslöpare med flera VM-medaljer.

Föreläsningsrubrik: "Du blir inte bättre bara för att du har en GPS-klocka på armen!"

Peter berättar om tekniska analysverktyg inom Orienteringssporten.
Orientering är en sport där tekniska hjälpmedel används flitigt för analyser och utveckling av sitt beteende. Oavsett om du är intresserad av orientering, någon annan idrott eller bara intresserad av utvecklingsprocesser och teknik så är du välkommen att lyssna för att få inspiration.

20 mars 2013
Föreläsare: Taru Tervo, forskningssamordnare Innebandyns kompetenscentrum, Idrottshögskolan, Umeå universitet

Föreläsningsrubrik: SIU - Svensk Innebandys Utvecklingsmodell

Svensk Innebandys Utvecklingsmodell, SIU, gör det möjligt för alla att utvecklas och lyckas. På sin nivå, utifrån sina förutsättningar. För att nå dit krävs att alla vi som leder innebandyn, oavsett roll, måste anamma SIU och låta det styra vår idrottsliga verksamhet. SIU är vår filosofi.
Svensk Innebandys Utvecklingsmodell (SIU):
• är baserad på fysisk, emotionell och kognitiv utveckling hos barn och ungdomar.
• säkerställer utvecklingen av allsidiga motoriska färdigheter hos barn och ungdomar, vilket ligger till grund för att uppnå maximal prestationsförmåga och en god hälsa.
• säkerställer att program för träning, tävling och återhämtning skapas och finns tillgängligt under hela idrottsutövarens karriär.
• integrerar elit-, tävling-, bredd-, barn- och motionsidrott.
• bygger på Svensk Idrotts riktlinjer och värderingar.
• förespråkar en hälsosam livsstil med ett livslångt idrottande.

Modellen bygger på olika stadier i människans utveckling och stödjer sig på teorier från den kanadensiska LTAD-modellen.
LTAD står för Long-Term Athlete Development och är en modell som förespråkar både elitidrott och en hälsosam livsstil med ett livslångt idrottande. (Canadian Sport Centres 2010).

13 februari 2013
Föreläsare: Björn Hellkvist, Ishockeytränare i Rögle.

Föreläsningsrubrik: Min ledarfilosofi

Livet var perfekt. En fantastisk familj, ett nybyggt hus och ett drömjobb som tränare för ishockeylaget Rögle. Därför vägrade Björn först att tro på läkarnas diagnos – en aggressiv form av Parkinsons sjukdom. Idag vill han vara ansikte utåt för den brutala sjukdomen och har lärt sig att se livet på ett nytt sätt. Han berättar om sina erfarenheter som idrottsledare och hur sjukdomen har förändrat hans sätt att se på livet.
Björn har varit coach inom elitishockeyn i 10 år och har under dessa år utvecklat en ledarskapsfilosofi som sätter individens prestation i centrum. Han har coachat i både Elitserien och i Allsvenskan. Idag är han sportslig rådgivare inom Rögle BKs elitorganisation. Björn har även arbetat som ledare inom näringslivet och kan dra intressanta paralleller, men också se skillnader, i ledarskapet mellan idrott och näringsliv. När Björn var 27 år började hans kropp visa tecken på Parkinsons sjukdom och vid 32 års ålder var diagnosen ett faktum. Detta ledde i sin tur till att han tvingades kliva ur hockeybåset och arbeta med idrottsledarskapet på ett annat plan. Erfarenheter från sjukdomen ger Björns filosofi ett djup och fler nyanser. Idag arbetar Björn som ledare inom Rögles elitverksamhet, men driver också BearShake C/U. Han är även projektledare och grundare för Shaking Generation som verkar för att samla in medel i ungas kamp mot Parkinson.

16 januari 2013
Föreläsare: Johan Lindholm, Juridiska institutionen, Umeå universitet

Föreläsningsrubrik: Konkurrensrätt och idrott i ljuset av Bilsportmålet och NHL-stoppet

Det är sedan länge känt att konkurrensrätten är tillämplig på idrottslig verksamhet men det har fått begränsad effekt på svensk idrott. Detta ändrades dock när Marknadsdomstolen under hösten 2012 i två mål prövat huruvida svenska idrottsliga aktörer agerat i strid med konkurrensrätten. Vid idrottslunchen redogörs för dessa mål och deras betydelse för svensk idrott på kort och lång sikt. Det första målet, SBF mot Konkurrensverket, gällde huruvida Svenska Bilsportförbundet (SBF) kan förbjuda sina medlemmar från att delta i andra organisatörers evenemang. I förlängningen har målet betydelse för den organisatoriska principen om ett förbund per idrott och idrottens pyramidliknande struktur. Det andra målet, SHL mot Konkurrensverket, gällde Svenska Hockeyligans (SHL) beslut att inte tillåta lockoutade NHL-spelare i elitserien. Målet påverkar bland annat specialförbundens och ligornas möjligheter att reglera sin verksamhet.

28 november 2012
Föreläsare: Elin Chorell, postdoktor vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet

Föreläsningsrubrik: "En kartläggning av metabola rseponser kopplat till träning och hälsa"

Att i detalj tolka mönster av olika molekyler i vårt blod kan ge oss kunskap om vad en hälsosam metabolism är och hur vi på individnivå bör agera för att agera preventivt för presumtiva metabola sjukdomar.

Små molekyler, så kallade metaboliter, påverkas i stor utsträckning av vår livsstil, till exempel hur fysisk aktiva vi är och vad vi äter. På metabolitnivå kan vi upptäcka störningar i vår metabolism som utmärker sig innan den fortplantar sig till protein och gennivå. Våra metabolitmönster innehåller därför potentiell information om hur vi skall träna och äta för att förbättra och bibehålla vår hälsa.

Metabolomikanalys är en hypotesfri kartläggning av ett stort antal metaboliter och ett möjligt verktyg för att upptäcka tidiga tecken på livsstilsrelaterade sjukdomar som insulinresistens och hjärt- och kärlsjukdomar. Utopin är att med ett blodprov kunna förutsäga hur en individ optimalt skall träna och äta för att behålla och förbättra sin hälsa.

31 oktober 2012
Föreläsare: Peter Åström, doktorand, Pedagogiska institutionen, Umeå Universitet

Föreläsningsrubrik: "Lågt motiverade elever - finns de?"

Många lärare upplever att elever som är lågt motiverade till ämnet är ett problem i den egna undervisningen. Vilka är sambanden mellan undervisning och motivation till lärande i ämnet? Hur ser lärare på problematiken och finns det alternativa synsätt? Resultat från empiriska observationer, intervjuer och enkäter med lärare och elever presenteras.

26 september 2012
Josefin Eman, doktor i sociologi vid Umeå Universitet.

Föreläsningsrubrik: ”Att simma mot strömmen”
Om att utöva tävlingsinriktad idrott i hög ålder. En studie om åldrande, idrott och genus.

"Man kan väl inte hoppa höjdhopp över 60 års ålder? Du kommer ju bryta nacken!" Det finns många föreställningar om hur män och kvinnor ska bete sig i åldrandeprocessen och att utöva tävlingsinriktad idrott strider mot de flesta av dem - detta visar en ny avhandling om åldrande, genus och idrott skriven av sociologen Josefin Eman vid Umeå Universitet. Avhandlingen bygger på intervjuer med 22 idrottsligt aktiva kvinnor och män i åldrarna 66-90 år. Att utöva sporter såsom simning, friidrott, skidåkning var både befriande och komplikationsfyllt för de äldre idrottarna. Å ena sidan utgör tävlingsidrotten en utmärkt kontext för de äldre att utmana traditionella bilder av åldrande, men å andra sidan kan det också vara svårt att ägna sig åt gränsöverskridande aktiviteter såsom hård träning och tävling i hög ålder. Vilka hinder möts äldre idrottare av och vilka möjligheter har de att överskrida dessa? Kom, lyssna och diskutera om hur gamla idrottare lyckas simma mot strömmen.

25 april 2012
Nikolai Stenfors, F.D. vid enheten för medicin Umeå universitet och läkare på Östersunds sjukhus. 


Föreläsningsrubrik: "Ansträngningsutlösta andningsbesvär och astma hos elitidrottare, fakta och forskning".

Astma är en inflammatorisk luftvägssjukdom med återkommande episoder av luftrörsförträngning, som ofta uppstår i samband med fysisk ansträngning. I början av 1990-talet konstaterades att svenska elitskidåkare hade en betydligt högre förekomst av astma än icke-elitidrottare. Orsaken tros vara upprepad inhalation av stora mängder kall/torr luft. Stenfors berättar om sin studie vars syfte är att kartlägga förekomsten, uppkomsten och utläkningen av luftrörssymtom och astma hos svenska elitkonditionsidrottare i åldrarna 15-70 år. Aktuella frågeställningar för studien är: Har förekomsten förändrats sedan 1990? När under elitidrottskarriären uppstår sjukdomen? Är sjukdomen bestående eller övergående efter avslutad karriär? Vilken betydelse har tränings-mängd, infektioner, allergi och luftrörssymtom för uppkomsten av astma hos elitidrottare?

21 mars 2012
Michael Svensson, F.D. vid enheten för idrottsmedicin Umeå universitet.


Föreläsningsrubrik: ”Biomonitorering för optimering av prestationsutveckling inom uthållighetsidrott”

Fysiska tester tillsammans med analyser av genomförd träning (och tävling) samt användning av psykologiska skattningsinstrument i träningsprocessen är viktigt för optimering av träning och återhämtning vid elitinriktad uthållighetsträning. Detta är också av betydelse för att förebygga negativa överbelastningseffekter som överbelastningsskador och överträningssyndrom. I föreläsningen tar Michael Svensson upp konkreta exempel som kan användas för att utvärdera var uthållighetsidrottaren befinner sig i sin utvecklingsprocess och hur man kan använda tester för att optimera prestationsutvecklingen.

25 januari 2012
Olov Almqvist, utbildare på Friends


Föreläsningsrubrik: "Trygg på träningen"

Friends ger en 45 minuters inspirationsföreläsning om idrotten och dess värdegrundsarbete och hur Friends har jobbat tillsammans med olika idrottsföreningar i dessa så viktiga frågor. Föreläsningen utgår från följande frågeställningar: Hur ser RF:s riktlinjer ut? Varför är detta arbete så viktigt? Vilka förbättringar återstår att göra?

7 december 2011
Inger Eliasson, FD Pedagogiska institutionen och Magnus Ferry, adjunkt Pedagogiska institutionen och doktorand GIH.


Sedan mitten av 2000-talet har det skett en markant ökning och breddning av utbudet av fysiska aktiviteter och kroppsövningar som erbjuds elever under skoldagen. En stor del av detta handlar om att elever under skoltid har idrottsträningar som en del av skoldagen. I grundskolan sker det oftast inom det som kallas idrottsprofil. Genom projektet Öppna dörrarna för mera! En studie om flickors och pojkars idrottande i skola och på fritiden har både inriktningen och omfattningen av den idrottsprofilerade utbildningen och flickornas, pojkarnas och tränarnas uppfattningar om den idrottsprofilerade utbildningen i grundskolan studerats. Huvuddragen från rapporten presenterades vid idrottslunchen den 7 december.

2 november, 2011
Staffan Karp, docent Pedagogiska institutionen.


Föreläsningsrubrik: "Många miljoner, men vad har åstadkommits? En utvärdering av hur fem specialidrottsförbund arbetat för att nå målen med Idrottslyftet."

Idrottslyftet, som startade 1 juli 2007, är en satsning på svensk barn- och ungdomsidrott. Sedan starten har regeringen årligen avsatt 500 miljoner kronor. Ambitionen har varit att merparten av alla medel ska slussas ut i lokala idrottsföreningar i olika typer av projekt. Huvudinriktningen har varit att få barn och ungdomar att börja idrotta och få fler att idrotta längre upp i åldrarna. Allt som görs inom Idrottslyftet ska utgå från ett jämställd- och jämlikhetsperspektiv och genomsyras av riktlinjerna i Idrotten Vill. RF har gett sex svenska lärosäten i uppdrag att utvärdera specialidrottsförbundens arbete med att uppnå målen för Idrottslyftet. En forskargrupp vid pedagogiska institutionen, Umeå universitet, har därför följt Budo- och kampsportförbundet, Gymnastikförbundet, Handikappidrottsförbundet, Innebandyförbundet och Skidförbundet. Huvuddragen från forskargruppens slutrapport presenterades vid idrottslunchen den 2 november.

21 september, 2011
Roger Filipsson, Västerbottens idrottsförbund.


Samhället har under de senaste årtiondena förändrats i en allt snabbare takt. Idrotten, som är en spegling av samhället i stort, har även den förändrats i sin grund och utformning. Ett tydligt område är den ökade kommersialiseringen inom idrotten. Idrotts- och sportsektorn (idrottsnäringen) har idag ett värde på cirka 2-3 miljard kronor i Västerbotten och är en näring för företag och individer, en arbetsmarknad, en investeringsarena, en källa för skatteintäkter för stat, landsting och kommuner mm. Idrottens totala samhällsekonomi lyfts fram ur flera olika perspektiv, även en strategisk vision om hur Västerbottens kan bli en ledande sportregion i Europa presenteras.

11 maj, 2011
Helén Strömberg, lektor/ bitr. prefekt Institutionen för ekonomisk historia. 


Idrott har traditionellt inte organiserats efter marknadsprinciper utan efter föreningsprinciper förknippade med det civila samhället. Idrottsrörelsens utveckling visar dock att den under senare tid sakta glidit på en skala från föreningsorganisering till företagisering. Men vad händer med idrotten i den förändringsprocessen?

1 mars, 2011
Niklas Bohman, doktorand Idrottsmedicin.


Föreläsningen kommer att handla om styrketräning för att bygga upp muskelmassa och betydelsen av näringsintag i samband (”timing”) med träning. Forskningsrön kommer att behandlas, samt erfarenheter och preliminära resultat från en styrketräningsstudie som nyligen har genomförts vid Idrottsmedicinska enheten.


Sidansvarig: Idrottshögskolan

Utskriftsversion

Kontaktinformation

Idrottshögskolan
Umeå universitet
901 87 Umeå 

Besöksadress
Iksu sport

Tel:  090-786 67 29

Kontaktformulär