Forskning vid Idrottshögskolan i Umeå
Forskningen inom Idrottshögskolan har sin tyngdpunkt inom idrottsmedicin, idrottspedagogik samt idrottspsykologi.
Umeå universitet är det enda universitet i Sverige som har professurer med idrottsinriktning inom både de medicinska och de beteendevetenskapliga ämnesområdena. Men det finns också en rad andra idrottsforskare och vi kan stoltsera med idrottsforskning inom samtliga fakulteter.
Idrottsmedicinska enheten
IdrottsmedicinVid den idrottsmedicinska enheten bedrivs forskning för att förstå hur fysisk aktivitet påverkar människokroppen. Flera forskningsprojekt kartlägger skador inom olika idrotter, och syftar främst till att utarbeta bättre förebyggande och rehabiliterande strategier.
En stor del av forskningen kretsar kring benskörhet, eller osteoporos, och vad man kan göra för att förebygga tillståndet. Studier av behandling av senskador och djupa broskskador i knäleden är också viktiga forskningsområden. Enheten har också framgångsrikt genomfört forskningsprojekt rörande musklers fysiologi och reglering av central cirkulation
Pedagogiska institutionen
IdrottspedagogikVid pedagogiska institutionen har idrottsrelaterad forskning bedrivits sedan slutet av 1970-talet. Forskningen är grovt sett inriktad mot tre områden:
- Den organiserade tävlingsidrotten. Detta område omfattar till exempel studier om barn, föräldrar och ledare inom olika idrotter; coaching, kvinnor och idrott, idrott och handikapp, organisation av föreningar och förbund; moral, normer och bedömningar inom idrotten.
- Den oorganiserade idrotten. Inom området oorganiserad idrott utförs studier om gymkulturer, hälsa, motions- och fritidsvanor.
- Den skol- och utbildningsrelaterade idrotten. För den skolrelaterade forskningen står idrottsläraren, undervisningen och ämnet idrott och hälsa i centrum, men även idrottsgymnasieverksamheten och studenters idrotts- och fritidsvanor har studerats.
Institutionen för psykologi
IdrottspsykologiIdrottspsykologisk forskning har bedrivits vid Umeå universitet sedan mitten av 1980-talet. I dag är såväl prestationspsykologiska som hälsoinriktade frågeställningar av intresse, och samarbeten med forskare från andra ämnesområden och discipliner vanligt förekommande. Frågor med elitidrottsfokus inkluderar gruppklimat, motivation, övertränings- och utmattningssyndrom samt relationen mellan kognition och prestation.
Den mer hälsoinriktade idrottspsykologin undersöker exempelvis relationen mellan fysisk aktivitet och psykisk hälsa. Ett flertal av de pågående forskningsprojekten sker i nära samarbete med specialidrottsförbund, och sker utifrån idrottens behov av ökad kunskap och med ambitionen att omsätta forskningsresultat i den praktiknära verksamheten.
Institutionen för kostvetenskap
KostvetenskapVid institutionen för kostvetenskap drivs bland annat forskningsprojektet SELFH, som omfattar studier om effekten av livsstil, matvanor och arv. Inom projektet finns i dagsläget två studier som handlar om barns hälsa, mat och motionsvanor vid 10-12 års ålder.
Institutionen för idé- och samhällsstudier
Idé- och samhällsstudierInom historia och idéhistoria finns forskning om konkurrens och gemenskap inom den så kallade "tävlingsidrotten" men också om damfotboll, kvinnoidrott vid sekelskiftet och friluftsliv. Forskare inom etnologi har skrivit om idrott som folkkultur, forskare inom nordiska språk har uppmärksammat idrottsspråket, idrottsjournalistiken och dess påverkan på språket utanför idrottens värld.
Institutionen för Integrativ Medicinsk Biologi (IMB)
IMBTendinos/Tendinopati. Kronisk smärta i knä- och hälsenor (patellar- resp. Achillessenor) är ett vanligt, och ofta mycket besvärligt, tillstånd som drabbar både idrottare och vardagsmotionärer. Inte sällan leder den kroniska smärtan, och den påföljande nedsatta funktionen i senan, till att lovande idrottskarriärer får avbrytas.
I fallet med smärta i Achillessenan drabbas även personer med en stillsam livsstil, något som kan förhindra även lätt motion i lägen där andra sjukdomstillstånd (t.ex. inom gruppen metabola sjukdomar, såsom diabetes och hjärt-/kärlsjukdom) innebär att förmågan till fysisk aktivitet är av stor betydelse för prognos och välmående.
Juridiska institutionen
JuridikVid juridiska institutionen bedrivs forskning om förhållandet mellan rättsliga och idrottsliga regler och mellan rättsliga och idrottsliga institutioner. Forskningen omfattar dels frågor med direkt anknytning till den idrottsliga verksamheten, t.ex. doping och skyddet för grundläggande rättigheter, dels frågor som rör idrottens kommersiella verksamhet, t.ex. spelarrörlighet, lönetak och sändningsrättigheter. Ett särskilt starkt område är EU-rättens tillämpning på idrottslig verksamhet.
